Sorgliga besked i kvadrat

I somras så hyllade jag dem här under en popkommentar. De har liksom funnits där & förgyllt vår tillvaro med bra popmusik. När jag kom hem idag så låg Quench ifrån 1998 på spelaren för att frun lyssnat. Då kom jag att tänka på en notis jag såg i fredags i metro om att popgruppen The Beautiful South hade splittrats.

Det högg till i hjärtat av att läsa de där raderna. Surfar in på hemsidan och där står det bara "The Beautiful South have split up due to musical similarities. The band would like to thank everyone for their 19 wonderful years in music. The band will be inviting a small group of close friends, music industry allies and supporters to a 'Celebratory Wake' in London at the end of February."

En sak är säker. Världen kommer att bli en aning fattigare.



I England har man fattat. Varje nytt skivsläpp tar sig omedelbart in på första platsen på listorna. Deras "Carry On up the Charts: The Best of the Beautiful South" är faktiskt ett av de bäst säljande albumen genom tiderna på de brittiska öarna. Har du aldrig hört bandet förr så rekomenderar jag starkt att börja med den skivan, den är inget annat än totalt makalös.

I Sverige är det bara indiepubliken som hittat till dem.

Egentligen skulle vem som helst med god smak kunna älska bandet. Bandet växlar hela tiden (oftast i samma låt) mellan kvinnlig och manlig sång på ett fantastiskt sätt och perspektivet i texterna växlar genus det också. Det är sockersöta, underbara melodier. Det spelas med känsla och finess. Utan vidare jämförelser så tänker jag på The Cardigans, inte för att de låter som varandra men det finns en finess i mjukheten som överglänser alla andra som försöker.

Den stora skillnaden är texterna.

Ibland är de totalt makabra i all sin vackerhet. Cyniska och pessimistiska. Den första sångerskan lämnade bandet i protest ot de texter hon var tvungen att sjunga.

Sångaren, låtskrivaren & gruppens hjärna & hjärta Paul Heaton och trummisen David Hemmingvay bildade The Beautiful South när Housemartins lade av i slutet av 90-talet. Trots att Heaton skriver i stort sett allt både textmässigt & musikaliskt så delar alla i bandet intäkterna lika, Heaton har nämligen en strikt socialistisk övertygelse.

Har du missat The Beautiful South så är du att gratulera. Börja som sagt med Carry up...men med Superbi så har de än en gång gjort en skiva som levererar högklassig popmusik för massorna, men som bara ett fåtal av oss säkert kommer att upptäcka.

// Patric